MgO-skivor – Byggskivor med barnsjukdomar?

MgO-skivor – Byggskivor med barnsjukdomar?

dec 29, 2019 | Posted By: Web Admin

MgO-skivor – Byggskivor med barnsjukdomar

Artikel från Husbyggaren 16 augusti 2018

16 augusti 2018   Husbyggaren nr 3, 2016 rapporterade om kinesiska magnesiumoxidskivor som orsakade byggskandal i Danmark. Nu har det kommit en SBUF-rapport där LTH granskat några av MgO-skivorna på den svenska marknaden. Anders Sjöberg, en av författarna av SBUF-rapporten, ger i denna artikel en bakgrund och går igenom litteraturen samt beskriver egna observationer i fält. Läs hela artikeln som pdf här.

Text och bilder: Anders Sjöberg

Efter larmrapporterna från Danmark startades ett projekt vid avd. Byggnadsmaterial vid LTH, som ingår i FuktCentrum i Lund. I projektet samverkade de största byggentreprenörerna, genom SBUF och de ledande leverantörerna av magnesiumoxidskivor, MgO-skivor. Syftet med projektet var att förstå hur fenomenet med gråtande MgO-skivor kan uppstå samt att få bättre kunskap att hantera eventuella problem på den svenska marknaden. Det kanske viktigaste resultatet i SBUFrapporten är att det finns två huvudtyper av MgO-skivor, vilka beskrivs ingående av Åhs & Sjöberg (2017). De första skivorna började att importeras till Sverige omkring 2007 och var av typen MOC-skivor, magnesiumoxidklorid. Dessa har ett bindemedel som främst består av magnesiumoxid och magnesiumklorid (MgCl2). Bindemedel som baseras på MgO kallas ofta Sorelcement och har en lång historia i både öst och väst. Det är ett icke-hydrauliskt bindemedel med delikvescenta egenskaper, det vill säga att det tar upp vatten från omgivningen i hög grad som det sedan kan lösa sig i och flyta sönder, delikvescera. Detta är fenomenet som gör att MgO-skivor kan börja ”gråta”. Leverantörerna som medverkade i projektet importerar idag uteslutande en ny typ av MgO-skivor som kallas MOS-skivor, MagnesiumOxid-Sulfat och har ett bindemedel som främst består av magnesiumoxid och magnesiumsulfat (MgSO4). Även dessa skivor ingår i gruppen sorelcement och är ett icke-hydrauliskt bindemedel. Till skillnad från de ovanstående skivor så uppvisade nytillverkade MOS-skivor ingen tendens till delikvescens, ens för 100 % RF, vid labbundersökningen på LTH.

TILLVERKNING I KINA
I Bygg och Teknik nr 8, 2017 förklarar Sjöberg hur förhållandena under tillverkningen vid fabrikerna i Kina kan påverka skivornas benägenhet till att gråta (delikvescera). De första MOC-skivorna som började komma till Sverige ca 2007 var sannolikt tillverkade på manuella fabriker med stor spridning och låg kvalitet. Dessa fabriker hade låg grad av processtyrning, erfarenhet och känsla var dominerande faktorer vid´tillverkningen. Med ökad användning i Sverige upptäcktes också problem, bl.a. rapporterades det om att MOC-skivor orsakde skador i våtrum under 2010.. Denna erfarenhet innebar en ökad kvalitetskontroll av skivorna. Många mindre importörer upphörde med verksamheten under denna problematiska period. De som fortsatte att importera skivor införde omfattande kvalitetskontroller av skivorna innan de skeppades från Kina. Lösningen för många importörer blev att byta till leverantörer med moderna fabriker och med tillverkningsmetoder enligt europeisk standard.

BARNSJUKDOMAR
Det är framför allt vid utredningar av brister och problem hos ventilerade fasader med en putsbärande fasadskiva och polymerförstärkt ytputs (ca 3 mm tjocklek) som författaren kommit i kontakt med dessa problem. Av allt att döma har alla undersökta konstruktioner haft MOC-skivor. Troligen har problemdrabbade skivor tillverkats med ett överskott av magnesiumklorid som inte reagerat fullt ut och nu ligger kvar i förening med andra ämnen i skivornas porsystem. Sannolikt är dessa skivor av en tidig generation som tillverkades i kinesiska fabriker med stor spridning vid tillverkningen och låg kvalitet hos produkten. I vissa objekt har det funnits skivor med en tydlig gräns, där de olika delarna haft skilda egenskaper. Exempelvis har det uppstått delikvescens på ena halvan av skivan men inte på andra halvan. Det finns uppgifter att vissa fabriker idag kan leverera MOC-skivor av så hög kvalitet att delikvescens inte kan uppstå. Sannolikt  beror det på att allt MgCl2 som tillsätts i blandningen reagerar fullt ut under tillverkningen så att det inte blir några rester kvar i den färdiga skivan. Detta är ingenting som LTH-projektet har studerat. Med ökad kunskap om materialet och med rätt kvalitetskontroll så har MgO-skivorna sannolikt klarat ut sina barnsjukdomar. Ingenting tyder än så länge på att delikvescens kan uppträda på den nya typen av MOS-skivor som nu importeras till Sverige.

Bild 1: Vätska från MOC-skivor har runnit ut genom luftspaltens öppning och missfärgar husets sockel.

Bild 2:   Putsad fasad med missfärgningar vid vertikal träläkt i luftspalten. Träläkten har sugit upp vätska från MOC-skivan samt fuktat upp och missfärgat putsbäraren.

VÄDERSTRECK OCH KLIMAT
Generellt är fasader åt norr och öster oftare drabbade av problem relaterade till delikvescens än fasader åt söder och väster. Även skuggade partier av fasader är ofta mer drabbade än övriga delar av fasaden i samma väderstreck. Sannolikt beror detta på solens uttorkande effekten. Temperaturen är helt enkelt några grader högre i medeltal på den södra fasaden än på övriga fasader och fasadmaterialen får därmed en något lägre fuktighet. Åhs & Sjöberg (2017) visade att fuktnivån i luftspalten kan skilja ca 10 % RF mellan fasaderna åt olika väderstreck på en och samma byggnad. Samt att det på en och samma plats kan vara 5–10 % RF fuktigare i ventilationsspaltens öppning i nederkant av fasaden än vad det är ca 170 cm upp i luftspalten. Detta kan tolkas som att små skillnader i klimatet avgör om det blir synliga missfärgningar eller inte. I de flesta fall när kritisk RF överskrids hinner klimatet ändra sig och konstruktioner börja torka innan delikvescens uppstår. Det verkar även ta längre tid för droppar att bildas på MOC-skivor i en fasad än vid labbmätningar vilket tyder på att ånghaltens varaktighet har avgörande betydelse då den kritiska RF-nivå har överskridits.

SPRICKOR I VÅTRUM
Under 2010 rapporterades sprickor i kaklet i badrum med MOC-skivor. Sannolikt bidrog det att MOC-skivorna hanterades som om de var helt okänsliga för fukt. Pallarna med liggande skivor lagrades utomhus på byggarbetsplatsen utan väderskydd och skivorna var fortfarande blöta då de monterades. Därefter påfördes ett vätskebaserat tätskikt och en fuktig kakelfix på skivans ena sidan. Det uppstod rörelser och spänningar i konstruktionen på grund av svällning och torrkrympning som kunde orsaka sprickor i det monterade kaklet. Problemet studerades bl.a. av Pehrsson & Persson (2013) som i sitt examensarbete vid LTH visade att två av MOC-skivorna utvidgade sig kraftigt och krökte sig under försöket. Problemet har även varit föremål för en SBUF-undersökning av Brycke m.fl. (2015)

Läs hela artikeln här

MGO Husbyggaren 2018

Welcome to Our Website

KbxBotIcon